Emselians blogg

Ja, det går nog inte att beskriva det på ett bättre sätt.
Jag kan se utan "hjälpmedel" =). Förut levde jag i en suddig värld där jag bara såg färger och saker som flöt ihop o saknade konturer, om jag inte hade glasögon eller linser på.
Nu är allt skarpt, o jag kan se tydligt även på riktigt långt avstånd. En frihetskänsla utan dess like. Jag har nog inte riktigt fattat än att jag ser så här bra, tror att jag har linser på typ.

På operationsdagen(onsdags) gick jag hem tidigt från jobbet, hann göra lite ärenden o höra generaldirektören på Försäkringskassan(Adriana Lender) hålla tal samt ta henne i hand.
Gick hem för att vila, men så mycket vila blev det inte direkt.. var ganska upp i varv. Å det faktum att Memira ringt på förmiddagen för att flytta fram min operationstid(för 3:e gången) gjorde inte saken bättre. 
Några minuter före klockan 14 möttes jag o Jenny utanför Memira, hon följde med som ett stöd för mig.
Jag fick sitta i en soffa o vänta en stund först, var en del andra som skulle operera sig oxå som satt där. Vi fick alla varsin lugnande tablett.
Efter ett tag var det min tur. Ögonläkaren var märkbart stressad och berättade hur operationen skulle gå till, sen fick jag lägga mig på brits där de tejpa över ena ögat o tejpade underfransarna på det andra... även klämde fast en sån där "spärra-upp-ögonen-mojäng". Lasern kändes inte alls, men det luktade bränt hår.. fast det var bränt öga i det här fallet. Operationen tog kanske 30 sekunder per öga, så man hann aldrig riktigt uppleva något obehag. Det gjorde ett snitt i horhinnan o la undan fliken när dom lasrade... under den tiden såg jag ingenting... men när de fällde tillbaka fliken kände jag redan då hur bra jag kunde se =).
Efter ingreppet fick jag ligga o blunda ganska länge i en vilstol. Sen åkte solbrillor på och jag gick ut med Jenny. Martin kom o hämta oss o v for ut på Frösön, jag fick blunda hela tiden(enligt restriktioner från läkaren skulle jag blunda i 4 timmar, utan att somna).
Jag la mig i deras soffa, var nära att somna vid några tillfällen.. men då var Jenny snabb o puffa på mig o fråga om jag var vaken. Jenny var verkligen en ängel, utan dom hade jag inte klarat av att hålla mig vaken ;)
De bjöd på middag: Fiskbullar o potatis... MUMS! Jag behövde titta då för att se vad jag gjorde. Men jag var väldigt ljuskänslig o va tvungen att ha solbrillor på vid vardagsrumsbordet där vi åt. Jag såg nog ganska rolig ut!
Jenny var snäll o droppade antibiotika i mina ögon, jag blev ordentligt ompysslad.
Lagom till att matchen mellan Sverige och Albanien skulle börja fick jag börja titta igen. Kändes lite geggigt i ögonen först, men jag såg förträffligt bra. Dessvärre så räckte inte segern för att Sverige skulle ta sig vidare till VM... men men.. man kan inte få allt.
Sen åkte jag hem o sov.
Kändes fantastiskt bra att vakna o se klockrent. Gick på återbesök på Memira där de kolla att allt såg bra ut.
Har blödningar i båda ögonen, ser lite läskigt ut, syns bara när jag spärrar upp ögonen.. o det gör man ju inte hela tiden =). De ska försvinna om några veckor.
Gick jättebra att jobba, hade kanske varit skönt o vila sådär dagen efter operation.. men jag såg så bra så det var lika bra att jobba.

Annars har det väl inte hänt så mycket extra ordinärt... sitter i skrivande stund o kikar på Idol o snackar med Johan på msn. Å.. Johans mamma var så gullig.. hon ringde förut för att höra hur jag mådde efter operationen, det var mycket omtänksamt.

Imorgon väntar lite övertid =)

Det här känns inte som någon vidare bra måndag. Jag känner mig trött, oinspirerad, okoncentrerad, ofokuserad etc. Så dagen kan bara bli bättre om man ska vara optimist.

I fredags efter jobbet hämta Johan & Emma upp mig, vi for till Valla o lira tv-spel några timmar.
Sen åkte vi på Spader dam o beställde pizza till oss själva och till Jenny & Martin.
Kändes lite fel att beställa pizza när man är med i Viktklubb, men jag hade många kalorier till godo just den dagen och en barnpizza utan beasås var inte så farligt.
Min filosofi är att räkna och väga de jag äter o träna flitigt på vardagarna, för att utrymme ska finnas för något extra gott på helgen. Jag tror man måste få belöna sig lite smått för att kunna orka med en sån stor livsstilsförändring, men självklart i lagom mängd.
Med tanke på pizzan o lite godis i helgen var jag lite skrajsen att kliva på vågen idag. Men jag har bestämt att jag ska väga mig varje måndag oavsett vad som händer. 7 hekto ner den här gången från förra veckan, och det var över förväntan. Känner mig extra taggad inför kommande vecka.

I lördags åkte jag och Johan på blixtvisit till Föllinge, men vi hann med ganska mycket på de 5 timmarna vi var där. Hälsa på o fika hos farmor, skjutsa en massa däck till Raftälven samt hämta mina vinterdäck o min bil där.
Jag städade ur min bil på en massa skräp, skruvar, muttrar o diverse. Nu ska den säljas.
Sen styrde vi kosan mot Lit o hälsade på Zandra o Tomas, hann spela lite Wii Mario kart.
På kvällen titta vi på bio: Flickan som lekte med elden. Jag tyckte den var asbra!
Sen titta vi förbi hos Anna-Carin där Emma mfl höll hus.
Men vi var ganska trötta o slitna, så begav oss hem kring halv elva o låg o kolla på Lost tills vi somna.
Söndag fortsatte vi kika på Lost, sen blev det dags för Johan att fara iväg till flyget o fara till Norge.
Jag tog mig i kragen o gick på jobbet för att jobba övertid, blev 4,5 timme... kände mig stolt när jag gick därifrån.

Nä, dags att börja få upp fokuset.
Ikväll väntar spinning, känns kul... somsagt--- dagen kan bara bli bättre.