Ny kost
Idag är jag inne på dag 3 i viktklubb. Fortfarande känns det lite klurigt att komma på vad ska äta o hur man ska räkna, men både igår o dag har jag lagat recept från hemsidan.. riktigt smarriga dessutom.. kul o laga ny mat.
I måndagskväll var jag iväg på spinningen för första gången på 3 veckor, kändes så jäkla bra att vara tillbaka. Vår spinningledare Jenny är så otroligt positiv o det nya programmet hon lagt upp är så roligt med massor av bra musik. Mitt i passet brukar hon alltid gå runt o snacka med alla, fråga hur det går o peppa lite. På många andra träningställen o med andra instruktörer kan sånt väldigt klyschigt o jobbigt att bli tilltalad medans man trönar för fullt. Så är det inte med henne, man känner verkligen hur hon bryr sig. Jag är ju lite av en stammis på hennes pass så hon känner alltid igen mig, o i måndags sa hon något som var riktigt roligt att höra när hon gick runt o snacka med oss "cyklister": "Vad bra teknik du har, känns så tryggt att ha dig här". Det värmde.
Igår(tisdag) åkte jag till Lugnvik för att hälsa på Anna, Stefan o lilla Lukas. Det var otroligt kul att träffas igen, Lukas hade växt rejält sen jag träffa han senast (då han bara var 2 veckor o nu nästan är 4 månader).
Nu var han stadig i kroppen o skratta lite då o då =). Efter besöket åkte jag ut på Frösön o hämtade upp Jenny för att åka vidare till Vattengympan. Ingen av oss var särskilt pepp, men Lina som brukar ha passet är så jäkla bra o energisk så att man brukar bli på så gott humör, så vi försökte tänka lite positivt.
När vi närmar oss bassängen ser vi en annan tränare, Lina var sjuk =(.
Vi har av misstag gått på den andra tränarens pass en gång o tyckte inte alls särskilt mycket om det.
Visst.. kroppen fick sin motion, men nothing compares to Lina när det gäller Vattengympa.
När Lina har pass har hon alltid rolig musik o är så glad, faktum är att man inte ens tänker på att man tränar... man är bara ett stort flin för att det är så kul.
Den andre tränaren pratar mycket mer om teknik, samma rörelser i evigheter o det känns väldigt oinspirerat.
Så det blev en stor besvikelse... men men.. vi berömde oss själva efteråt för att vi tagit oss iväg o utfört lite träning.
Just nu längtar jag rysligt mycket tills Johan kommer hem.... idag 10 dagar sen vi sist sågs.... på fredag när han kommer hem har det gått 12. Blir en helg i Undersåker, på lördag väntar 50 årskalas för Johans pappa.. det ska bli skoj =)
I måndagskväll var jag iväg på spinningen för första gången på 3 veckor, kändes så jäkla bra att vara tillbaka. Vår spinningledare Jenny är så otroligt positiv o det nya programmet hon lagt upp är så roligt med massor av bra musik. Mitt i passet brukar hon alltid gå runt o snacka med alla, fråga hur det går o peppa lite. På många andra träningställen o med andra instruktörer kan sånt väldigt klyschigt o jobbigt att bli tilltalad medans man trönar för fullt. Så är det inte med henne, man känner verkligen hur hon bryr sig. Jag är ju lite av en stammis på hennes pass så hon känner alltid igen mig, o i måndags sa hon något som var riktigt roligt att höra när hon gick runt o snacka med oss "cyklister": "Vad bra teknik du har, känns så tryggt att ha dig här". Det värmde.
Igår(tisdag) åkte jag till Lugnvik för att hälsa på Anna, Stefan o lilla Lukas. Det var otroligt kul att träffas igen, Lukas hade växt rejält sen jag träffa han senast (då han bara var 2 veckor o nu nästan är 4 månader).
Nu var han stadig i kroppen o skratta lite då o då =). Efter besöket åkte jag ut på Frösön o hämtade upp Jenny för att åka vidare till Vattengympan. Ingen av oss var särskilt pepp, men Lina som brukar ha passet är så jäkla bra o energisk så att man brukar bli på så gott humör, så vi försökte tänka lite positivt.
När vi närmar oss bassängen ser vi en annan tränare, Lina var sjuk =(.
Vi har av misstag gått på den andra tränarens pass en gång o tyckte inte alls särskilt mycket om det.
Visst.. kroppen fick sin motion, men nothing compares to Lina när det gäller Vattengympa.
När Lina har pass har hon alltid rolig musik o är så glad, faktum är att man inte ens tänker på att man tränar... man är bara ett stort flin för att det är så kul.
Den andre tränaren pratar mycket mer om teknik, samma rörelser i evigheter o det känns väldigt oinspirerat.
Så det blev en stor besvikelse... men men.. vi berömde oss själva efteråt för att vi tagit oss iväg o utfört lite träning.
Just nu längtar jag rysligt mycket tills Johan kommer hem.... idag 10 dagar sen vi sist sågs.... på fredag när han kommer hem har det gått 12. Blir en helg i Undersåker, på lördag väntar 50 årskalas för Johans pappa.. det ska bli skoj =)
Egohelg
I fredags efter jobbet liftade jag med Lina hem eftersom jag hade ganska mycket grejer att bära (Jenny hade varit förbi jobbet med en kasse kläder o en stor nessecär).
Väl hemma packa jag ihop en påse med partyoutfit o smink för att sedan möta upp Emma o Ida på stan. Vi åkte till Valla o först bara tramsa på en stund. Sen fixa vi till oss o drack vin.
Hade lite förfest där tillsammans med Ida,Marie o hennes kille (André tror jag han hette).
Vid halv elva tog vi bussen in till stan, mötte på Boije & Magnus vid Apberget o gick sen in på G3. Därinne mötte vi på Lulle o Karlsson. Vi satt vid ett bord en stund o snacka, jag gick efter en kort stund.. kände mig lite överförfriskad o trött.
Dagen därpå mådde jag inge vidare, av flera orsaker. Johanna J kom till stan o vi va in på Gina Tricot en sväng. Tycker det är kul att Gina ÄNTLIGEN öppnat i stan, väntat på att det ska hända i 3 år.
Dock var jag inte i så bra form... när vi var på övervåningen o skulle betala kände jag hur det svartna för ögonen.... jag kunde knappt stå.. fanns ingenstans att sätta sig heller. Lyckades iallafall betala o rusa ut i friska luften o sätta mig på en bänk. Johanna kom oxå ut, o efter en massa djupa andetag kunde vi gå vidare till Subway för att äta frukost.
Resten av dagen blev väldigt lugn... när jag väl lyckats vandra hem blev det liggande läge en stund. Hade tvätttid då, som jag missade ganska mycket av för att jag mådde så klent.
På lördagskvällen drog jag igång supernintendo o lira Super Mario halva natten, det var nostalgi på hög nivå =).
Jag o Johan har gått ihop o köpt ett supernintendo av Emil som håller på att sälja sin stora samling av olika tv-spelskonsoller o spel, det är ju så jäkla roligt =).
Söndagen handlade mest om att städa, diska, spela Mario(såklart), storhandla o börja förbereda inför viktklubb.
Yes, har betalat in medlemskap på viktklubb.se för att ta itu med mitt ätande, jag vill komma i form.. o bara träning kommer inte hjälpa mig.
Har satt upp -15 kg som mål, känner mig ruskigt motiverad... får se hur nära målet jag kommer... jag är glad för minsta kilo. Men vad vågen visar är långt ifrån allt, jag ser många fördelar med att bli lite lättare.
Håll tummarna för mig! Å stötta mig gärna =)
Väl hemma packa jag ihop en påse med partyoutfit o smink för att sedan möta upp Emma o Ida på stan. Vi åkte till Valla o först bara tramsa på en stund. Sen fixa vi till oss o drack vin.
Hade lite förfest där tillsammans med Ida,Marie o hennes kille (André tror jag han hette).
Vid halv elva tog vi bussen in till stan, mötte på Boije & Magnus vid Apberget o gick sen in på G3. Därinne mötte vi på Lulle o Karlsson. Vi satt vid ett bord en stund o snacka, jag gick efter en kort stund.. kände mig lite överförfriskad o trött.
Dagen därpå mådde jag inge vidare, av flera orsaker. Johanna J kom till stan o vi va in på Gina Tricot en sväng. Tycker det är kul att Gina ÄNTLIGEN öppnat i stan, väntat på att det ska hända i 3 år.
Dock var jag inte i så bra form... när vi var på övervåningen o skulle betala kände jag hur det svartna för ögonen.... jag kunde knappt stå.. fanns ingenstans att sätta sig heller. Lyckades iallafall betala o rusa ut i friska luften o sätta mig på en bänk. Johanna kom oxå ut, o efter en massa djupa andetag kunde vi gå vidare till Subway för att äta frukost.
Resten av dagen blev väldigt lugn... när jag väl lyckats vandra hem blev det liggande läge en stund. Hade tvätttid då, som jag missade ganska mycket av för att jag mådde så klent.
På lördagskvällen drog jag igång supernintendo o lira Super Mario halva natten, det var nostalgi på hög nivå =).
Jag o Johan har gått ihop o köpt ett supernintendo av Emil som håller på att sälja sin stora samling av olika tv-spelskonsoller o spel, det är ju så jäkla roligt =).
Söndagen handlade mest om att städa, diska, spela Mario(såklart), storhandla o börja förbereda inför viktklubb.
Yes, har betalat in medlemskap på viktklubb.se för att ta itu med mitt ätande, jag vill komma i form.. o bara träning kommer inte hjälpa mig.
Har satt upp -15 kg som mål, känner mig ruskigt motiverad... får se hur nära målet jag kommer... jag är glad för minsta kilo. Men vad vågen visar är långt ifrån allt, jag ser många fördelar med att bli lite lättare.
Håll tummarna för mig! Å stötta mig gärna =)
Kroatien
Ja nu har man varit hemma några dagar och sakta börjat komma in i vardagen igen, vilket känns otroligt bra.
Semestern var välbehövlig och vi hade mycket skoj där, 2 veckor kändes dock lite för länge där... 10 dagar hade varit perfekt. Om resan skulle man kunna skriva hur mycket som helst, men jag väljer att försöka göra en kortfattad "rapport".
Vi började vår resa söndagen 6:e september. Jag höll på att packa in i det sista, jag hade stor beslutsångest vad jag ville ta med. Vägde väskan när Lisa, Johanna o Robin kom.. 21 kg... slängde ut en handduk, träningsskorna o nåt mer som fick bli kvar. Sen svängde vi in på Max o käka... stanna även till i Tönnebro innan vi sen kom till Arlanda.
Vi var där löjligt tidigt o fick vänta flera timmar på incheckning. När Johan o Kalle dök upp drog vi för att checka in bagaget, ett mycket kärt återseende att träffa Johan igen efter 2 veckor o förväntningarna på resan var stora.
Väl framme på flygplatsen i Pula tog vi transferbuss i en timme till vårat hotell Laguna Istra i Porêc.
Sen spana vi in omgivningen o hamna på ett litet hak som hette Calimero där vi beställde in pizza.... o det var ju inte så dumt... där avnjöt jag den godaste pizzan jag någonsin smakat på.
Första dagarna solade, badade, snorklade, njöt vi o spana runt i området.
På hotellet vi bodde på hade vi halvpension, vilket betydde att vi hade frukost och middagsbuffé. Så i början käka vi hela tiden där.... o nog fanns det mycket att välja bland... men det mesta var ganska skumt o smaklöst.
Vi bokade in en båttur på fredagen till Venedig med Ving, vi var väldigt förväntansfulla.
Det finns ett uttryck som heter "det blir aldrig som man tänkt sig", det stämmer ganska bra in på hur det blev när vi väl åkte till Venedig.
Det började redan på torsdagskvällen med att jag åt som en j-vla gris på hotellet, just den kvällen fanns det lite mer att välja på o mat som faktiskt smakade något. När jag o Johan kom till hotellrummet sa jag att jag kände mig så fullproppad att det skulle varit riktigt skönt att få spy.. men tillade att det var ju ingen fara... jag kände mig ju bara jäkligt mätt.
2 timmars sömn senare blev det akut språng till toaletten... ja.. det var den maten det.. blev paff hur mycket det var.. men tänkte "fine, det var det".... 1 timmes sömn senare var det dags igen.. o faktum är att så fortsatte det hela natten... sista gångerna var det bara massa galla.. usch.. aldrig fått upp det förut. Men tanken slog mig aldrig att jag skulle ge upp o stanna hemma från trippen, envisheten sa "det blir säkert bra snart".
När vi träffades alla vid frukosten sen kände jag mig ganska orkeslös o trött, kände mig inte direkt sugen på nåt över huvudtaget... men tvingade i mig lite yoghurt o en banan.
I väntan på båten trodde jag att jag skulle svimma.... jag satte mig på kajen för att samla kraft.
Väl på båten var det dags igen... bye bye frukost.
Ännu lite mer energilös satte jag mig på min plats igen för en skumpig båtfärd mot Venedig.
Bingo! När vi kommer fram gassar solen i 32 graders värme, inte en vindpust så långt ögat nådde.
Jag är inte direkt nån vekling.. men tanken slog mig "idag är den dagen som jag kommer att dö".
Vi vandrade mot San Marcos plats genom trånga gator o över broar där det stank från vattnet, tog 45 minuter kanske. Lämna över kameran till Johan o bad han att fota allt han kunde, själv försökte jag under vandringen att "gå in i mig själv" för att samla kraft att kunna gå vidare o med förhoppning att läka mig själv. Johan var väldigt orolig, liksom övriga i familjen... men jag sa att det var lugnt.
Sen gick vi till en restaurang där vi skulle käka lunch som Ving anordnade. Vi fick fyra alternativ på mat: pizza, pasta, lasagne eller sallad. De rekommenderade mig att ta pasta för att lugna magen... men jag envisades med att välja pizza... man måste ju käka pizza när man väl är i Italien tänkte jag.
Dessvärre var det ingen höjdare.... hamnar absolut på bottenlistan över de pizzor jag ätit... o det kunde jag känna trots mitt tillstånd... smaklökarna var det inget fel på.
När jag började gå ut ur restaurangen insåg jag att det var "dags igen", börja känna lätt panik när jag såg den flermetriga kön till toaletten... ute på gatan såg jag mig omkring åt båda håll... vart skulle jag ta vägen liksom?
På båten hade det berättat om massa olika regler som gällde i Venedig.. vad man inte fick göra... massa skumma grejer man kan bli bötfälld för, jag misstänkte att det oxå kunde resultera i böter om jag skulle måsta spy direkt på gatan. Som tur var hade jag fått med mig en så där "må-illa-påse" från båten som jag hade i väskan, men jag kunde ju inte ställa mig direkt utanför restaurangen.. inte särskilt bra reklam om man säger så. Jag lyckades hitta ett litet hörn mellan restaurangen o ett annat hak.
På nåt konstigt viss fick jag energi efter det... trots att jag inte hade ens ett uns av näring kvar i min kropp.
Sen vandra vi vidare o åkte ut på en mysig gondoltur. Kände mig inte helt hundra.. men lite bättre iallafall.
Eftermiddagen i Venedig var bra, finns mycket fint i Venedig... men jag kan känna att staden är väldigt överskattad.
2 dagar efter min misstänkta magsjuka var det dags för Johan att bli dålig i kistan.
De andra höll sig friska hela resan.
Vi åkte in till själva staden Porêc ganska många dagar.. käkade ibland o shoppa lite. En kväll var det medeltidscarnival som vi besökte.
Två dagar hyrde vi bil, bland annat på min o Kalles födelsedag... då åkte vi till Pula för att titta på amfiteatern.... såg ut som Colosseum fast lite mindre. Vi kikade lite inne i staden, men vi tyckte det kändes ganska sunkigt o hoppa in i våran minibuss o for vidare till Rovinj. Där var det riktigt fint kan jag lova, till skillnad från Pula kändes det fräschare, renare och vackrare vyer. Sen klättrade vi upp i det stora kyrktornet o tittade ut på utsikten därifrån, vilket var mäktigt att skåda.
När vi kom tillbaks till hotellet väntade presenter på hotellrummen från hotellpersonalen =)
Kalle fick en vinflaska o annat smått o gott. Jag fick en ros, nån olja o annat smått.
Jag fick fler presenter oxå, Johan hade köpt ett silverhalsband med ett hjärta på, Johanna hade köpt en mössa man kan ha i höst/vinter o av Lisa fick jag ett armband från Pilgrim
På kvällen for vi till Porêc o avnjöt middag uppe på ett tak med fin utsikt över staden, nåt som var tråkigt var att våran snälla servitris ramlade vid ett tillfälle o blev tvungen att fara till sjukhus... men vi gick in några dagar senare o kolla att hon mådde bra, o det gjorde hon =).
Vi blev lite tjenis med ett äldre par på hotellet; Olle & Irene. Vi erbjöd dom att hänga med i minibussen vi hyrde en dag. Vi åkte till en nationalpark på en ö som heter Brijuni. Där hade vi en guide som berättade med stor entusiasm när vi åkte omkring i ett tåg och kikade på olika djur... bland annat påfåglar, zebror, en lama, 2 elefanter o många fler. Sedan fick vi vandra runt på ön där det fanns byggnader, kapell o annat från romartiden.
Riktigt intressant och väldigt vackert.
En annan dag hyrde vi cykel o åkte runt, riktigt najs. En dag passade jag oxå på att klippa mig eftersom topparna var helt otroligt slitna... haha.. absolut den snabbaste klippning jag varit med om... efter 3 minuter var det klart... men då sa jag till att jag ville gärna att hon försökte klippa upp det lite oxå.. dessvärre förstod hon inte trots att jag förklara hur tydligt som helt och gestikulerade vilt med armarna.. hon gav ett tappert försök o efter ytterligare 2 minuter var hela klippningen klar. Men då kan tilläggas att inga produkter eller tvätt användes, kalaset gick på 90 kr.. o det var det värt.
Bästa kvällen vi hade var sista onsdagen, då gick vi ner till et hak ganska nära hotellet.
Först satt vi o drack drinkar, sen satte vi igång o dansa till livebandet som spelade riktigt bra musik.
Det hade regnat så dansgolvet var väldigt blött, då hittade Robin o Kalle på att de skulle göra varsin "Anja" där... ni vet.. slajda iväg som en säl med magen först. De gled otroligt bra o publiken var helt vild o det blev väldigt många fler "sälhopp". De lyckades få igång publiken att dansa loss.. alla hade otroligt roligt.
Vår andra vecka var inte lika bra vädermässigt som första... vi hade 2 ½ halv regndag. Sista fredagen o lördagen försökte vi pressa sol så gott vi kunde, o läste som tokar. På semestern han jag läsa 2 hela pocketböcker o kanske 100 sidor i en annan.
Sista kvällen avnjöt vi pizza hela gänget samt Olle & Irene på Calimero, otroligt gott.
Det kändes skönt att "äntligen" få åka hem, tanken på att få dricka sitt vatten ur egen kram istället för köpvatten, kunna få tvätta ordentligt, se på en tv som inte visar simpsons dubbad på tyska eller program textade på kroatiska. Ja, man kände sig rätt nöjd o redo att få komma hem.... synd att ta avsked till Johan som skulle vidare till Norge när vi kom till Arlanda.. men vi ses nästa vecka igen.
Anlände till lägenheten halv nio på söndagskvällen 20/9, tog en dusch, förberedde matlåda, kika lite data o tv samtidigt.. hade turen att de visade lite idolrepriser på TV400.
Kändes jäkligt gött att vara tebax på jobbet. På måndagskvällen kikade Emma förbi, det var kul att träffas igen. Sen träffa jag syrran för en härlig promenad runt Frösön.
Tisdagen blev det först en promenad o sen vattengympa med Jenny, hur kul som helst... har verkligen saknat att kunna träna ordentligt. Pappa kika förbi på kvällen och hade med sig en present... en sodastreamer =).
Igår fick bli en egodag efter jobbet.. inga måsten eller krav... bara tv o slapp.
Nu vill jag ha helg!
Semestern var välbehövlig och vi hade mycket skoj där, 2 veckor kändes dock lite för länge där... 10 dagar hade varit perfekt. Om resan skulle man kunna skriva hur mycket som helst, men jag väljer att försöka göra en kortfattad "rapport".
Vi började vår resa söndagen 6:e september. Jag höll på att packa in i det sista, jag hade stor beslutsångest vad jag ville ta med. Vägde väskan när Lisa, Johanna o Robin kom.. 21 kg... slängde ut en handduk, träningsskorna o nåt mer som fick bli kvar. Sen svängde vi in på Max o käka... stanna även till i Tönnebro innan vi sen kom till Arlanda.
Vi var där löjligt tidigt o fick vänta flera timmar på incheckning. När Johan o Kalle dök upp drog vi för att checka in bagaget, ett mycket kärt återseende att träffa Johan igen efter 2 veckor o förväntningarna på resan var stora.
Väl framme på flygplatsen i Pula tog vi transferbuss i en timme till vårat hotell Laguna Istra i Porêc.
Sen spana vi in omgivningen o hamna på ett litet hak som hette Calimero där vi beställde in pizza.... o det var ju inte så dumt... där avnjöt jag den godaste pizzan jag någonsin smakat på.
Första dagarna solade, badade, snorklade, njöt vi o spana runt i området.
På hotellet vi bodde på hade vi halvpension, vilket betydde att vi hade frukost och middagsbuffé. Så i början käka vi hela tiden där.... o nog fanns det mycket att välja bland... men det mesta var ganska skumt o smaklöst.
Vi bokade in en båttur på fredagen till Venedig med Ving, vi var väldigt förväntansfulla.
Det finns ett uttryck som heter "det blir aldrig som man tänkt sig", det stämmer ganska bra in på hur det blev när vi väl åkte till Venedig.
Det började redan på torsdagskvällen med att jag åt som en j-vla gris på hotellet, just den kvällen fanns det lite mer att välja på o mat som faktiskt smakade något. När jag o Johan kom till hotellrummet sa jag att jag kände mig så fullproppad att det skulle varit riktigt skönt att få spy.. men tillade att det var ju ingen fara... jag kände mig ju bara jäkligt mätt.
2 timmars sömn senare blev det akut språng till toaletten... ja.. det var den maten det.. blev paff hur mycket det var.. men tänkte "fine, det var det".... 1 timmes sömn senare var det dags igen.. o faktum är att så fortsatte det hela natten... sista gångerna var det bara massa galla.. usch.. aldrig fått upp det förut. Men tanken slog mig aldrig att jag skulle ge upp o stanna hemma från trippen, envisheten sa "det blir säkert bra snart".
När vi träffades alla vid frukosten sen kände jag mig ganska orkeslös o trött, kände mig inte direkt sugen på nåt över huvudtaget... men tvingade i mig lite yoghurt o en banan.
I väntan på båten trodde jag att jag skulle svimma.... jag satte mig på kajen för att samla kraft.
Väl på båten var det dags igen... bye bye frukost.
Ännu lite mer energilös satte jag mig på min plats igen för en skumpig båtfärd mot Venedig.
Bingo! När vi kommer fram gassar solen i 32 graders värme, inte en vindpust så långt ögat nådde.
Jag är inte direkt nån vekling.. men tanken slog mig "idag är den dagen som jag kommer att dö".
Vi vandrade mot San Marcos plats genom trånga gator o över broar där det stank från vattnet, tog 45 minuter kanske. Lämna över kameran till Johan o bad han att fota allt han kunde, själv försökte jag under vandringen att "gå in i mig själv" för att samla kraft att kunna gå vidare o med förhoppning att läka mig själv. Johan var väldigt orolig, liksom övriga i familjen... men jag sa att det var lugnt.
Sen gick vi till en restaurang där vi skulle käka lunch som Ving anordnade. Vi fick fyra alternativ på mat: pizza, pasta, lasagne eller sallad. De rekommenderade mig att ta pasta för att lugna magen... men jag envisades med att välja pizza... man måste ju käka pizza när man väl är i Italien tänkte jag.
Dessvärre var det ingen höjdare.... hamnar absolut på bottenlistan över de pizzor jag ätit... o det kunde jag känna trots mitt tillstånd... smaklökarna var det inget fel på.
När jag började gå ut ur restaurangen insåg jag att det var "dags igen", börja känna lätt panik när jag såg den flermetriga kön till toaletten... ute på gatan såg jag mig omkring åt båda håll... vart skulle jag ta vägen liksom?
På båten hade det berättat om massa olika regler som gällde i Venedig.. vad man inte fick göra... massa skumma grejer man kan bli bötfälld för, jag misstänkte att det oxå kunde resultera i böter om jag skulle måsta spy direkt på gatan. Som tur var hade jag fått med mig en så där "må-illa-påse" från båten som jag hade i väskan, men jag kunde ju inte ställa mig direkt utanför restaurangen.. inte särskilt bra reklam om man säger så. Jag lyckades hitta ett litet hörn mellan restaurangen o ett annat hak.
På nåt konstigt viss fick jag energi efter det... trots att jag inte hade ens ett uns av näring kvar i min kropp.
Sen vandra vi vidare o åkte ut på en mysig gondoltur. Kände mig inte helt hundra.. men lite bättre iallafall.
Eftermiddagen i Venedig var bra, finns mycket fint i Venedig... men jag kan känna att staden är väldigt överskattad.
2 dagar efter min misstänkta magsjuka var det dags för Johan att bli dålig i kistan.
De andra höll sig friska hela resan.
Vi åkte in till själva staden Porêc ganska många dagar.. käkade ibland o shoppa lite. En kväll var det medeltidscarnival som vi besökte.
Två dagar hyrde vi bil, bland annat på min o Kalles födelsedag... då åkte vi till Pula för att titta på amfiteatern.... såg ut som Colosseum fast lite mindre. Vi kikade lite inne i staden, men vi tyckte det kändes ganska sunkigt o hoppa in i våran minibuss o for vidare till Rovinj. Där var det riktigt fint kan jag lova, till skillnad från Pula kändes det fräschare, renare och vackrare vyer. Sen klättrade vi upp i det stora kyrktornet o tittade ut på utsikten därifrån, vilket var mäktigt att skåda.
När vi kom tillbaks till hotellet väntade presenter på hotellrummen från hotellpersonalen =)
Kalle fick en vinflaska o annat smått o gott. Jag fick en ros, nån olja o annat smått.
Jag fick fler presenter oxå, Johan hade köpt ett silverhalsband med ett hjärta på, Johanna hade köpt en mössa man kan ha i höst/vinter o av Lisa fick jag ett armband från Pilgrim
På kvällen for vi till Porêc o avnjöt middag uppe på ett tak med fin utsikt över staden, nåt som var tråkigt var att våran snälla servitris ramlade vid ett tillfälle o blev tvungen att fara till sjukhus... men vi gick in några dagar senare o kolla att hon mådde bra, o det gjorde hon =).
Vi blev lite tjenis med ett äldre par på hotellet; Olle & Irene. Vi erbjöd dom att hänga med i minibussen vi hyrde en dag. Vi åkte till en nationalpark på en ö som heter Brijuni. Där hade vi en guide som berättade med stor entusiasm när vi åkte omkring i ett tåg och kikade på olika djur... bland annat påfåglar, zebror, en lama, 2 elefanter o många fler. Sedan fick vi vandra runt på ön där det fanns byggnader, kapell o annat från romartiden.
Riktigt intressant och väldigt vackert.
En annan dag hyrde vi cykel o åkte runt, riktigt najs. En dag passade jag oxå på att klippa mig eftersom topparna var helt otroligt slitna... haha.. absolut den snabbaste klippning jag varit med om... efter 3 minuter var det klart... men då sa jag till att jag ville gärna att hon försökte klippa upp det lite oxå.. dessvärre förstod hon inte trots att jag förklara hur tydligt som helt och gestikulerade vilt med armarna.. hon gav ett tappert försök o efter ytterligare 2 minuter var hela klippningen klar. Men då kan tilläggas att inga produkter eller tvätt användes, kalaset gick på 90 kr.. o det var det värt.
Bästa kvällen vi hade var sista onsdagen, då gick vi ner till et hak ganska nära hotellet.
Först satt vi o drack drinkar, sen satte vi igång o dansa till livebandet som spelade riktigt bra musik.
Det hade regnat så dansgolvet var väldigt blött, då hittade Robin o Kalle på att de skulle göra varsin "Anja" där... ni vet.. slajda iväg som en säl med magen först. De gled otroligt bra o publiken var helt vild o det blev väldigt många fler "sälhopp". De lyckades få igång publiken att dansa loss.. alla hade otroligt roligt.
Vår andra vecka var inte lika bra vädermässigt som första... vi hade 2 ½ halv regndag. Sista fredagen o lördagen försökte vi pressa sol så gott vi kunde, o läste som tokar. På semestern han jag läsa 2 hela pocketböcker o kanske 100 sidor i en annan.
Sista kvällen avnjöt vi pizza hela gänget samt Olle & Irene på Calimero, otroligt gott.
Det kändes skönt att "äntligen" få åka hem, tanken på att få dricka sitt vatten ur egen kram istället för köpvatten, kunna få tvätta ordentligt, se på en tv som inte visar simpsons dubbad på tyska eller program textade på kroatiska. Ja, man kände sig rätt nöjd o redo att få komma hem.... synd att ta avsked till Johan som skulle vidare till Norge när vi kom till Arlanda.. men vi ses nästa vecka igen.
Anlände till lägenheten halv nio på söndagskvällen 20/9, tog en dusch, förberedde matlåda, kika lite data o tv samtidigt.. hade turen att de visade lite idolrepriser på TV400.
Kändes jäkligt gött att vara tebax på jobbet. På måndagskvällen kikade Emma förbi, det var kul att träffas igen. Sen träffa jag syrran för en härlig promenad runt Frösön.
Tisdagen blev det först en promenad o sen vattengympa med Jenny, hur kul som helst... har verkligen saknat att kunna träna ordentligt. Pappa kika förbi på kvällen och hade med sig en present... en sodastreamer =).
Igår fick bli en egodag efter jobbet.. inga måsten eller krav... bara tv o slapp.
Nu vill jag ha helg!
Längtar bort
Kortfattat har den här veckan handlat om träning, träning, glädje, sorg och framförallt längtan.
Tack vare träning känns det som veckan gåt lite fortare än vad det annars hade känts som.
Syrran har varit ett utmärkt sällskap runt på promenaderna runt Frösöberget. I måndags blev det spinning & promenad, tisdags blev det Body Pump & promenad, onsdags blev det "bara" promenad, torsdag(igår) blev det vattengympa med Jenny. Jag är förbryllad själv hur lätt det känns, och det var länge sen jag kände liknande stolthet för något som jag presterat.
Glädje har det varit såväl på jobbet som de stunderna jag pratat videosamtal med Johan över msn eller när jag pratat i telefon med någon av vännerna. Men jag tänkte även på mitt besök hos Memira i tisdags, det var intressant.. o nu är jag väldigt inne på att göra ögonlaseroperation, särskilt skönt var det att höra att den rekommenderade metoden mot mitt synfel heter Lasik(fördelen med den är att läktiden är betydligt snabbare än med Lasek, Sandra på jobbet gjorde Lasek o var sjukskriven o kunde knappt se något på en vecka). Med Lasik opereras man ena dagen o kan jobba dagen därpå.
Det som återstår att funderas över är finansieringen. Memira ska ringa mig när jag e tebax från Kroatien för eventuell bokning av tid.
Sorg är ett starkt ord i sammanhanget, men det var precis sorg jag kände direkt efter att pappa ringt i tisdagskväll o meddelat hur "röntgen" av min bil hade gått. De på Meca hade konstaterat att motorn är helt slut, de menade att man visserligen kunde inskaffa begagnad motor för några tusenlappar... men att det troligen inte är värt det.
Jag blev nog mest ledsen för att jag det senaste halvåret slösat åtskillit med pengar, tid o energi på den där bilen.... till ingen nytta alls kan jag känna nu. Den har ju haft körförbud sedan i april, men jag trodde verkligen att det skulle gå att "rädda den". Mest bittert är att jag precis betalat in försäkring på den på över tvåtusen.... helt i onödan känns det som... hade varit trevligare att använda i reskassa.
Iaf var jag ganska låg på kvällen när beskedet kom. Ringde över till Norge o Johan(hans internet hade lagt av) för att prata o få stöd i frågan. Å helt fantastiskt så fick han mig på otroligt gott humör, det är en förmågahan har som jag inte slutar förundras över... . Samtalet kostade ca 80 kr för 20 minuter.... värt varenda öre... jag blev på så otroligt härligt humör.
Idag är sista arbetsdagen på ett tag...... imorgonkväll brummar jag, Lisa,Robin & Johanna mot Arlanda.
Ska bli riktigt najs med semster.
Ikväll väntar surströmming i Valla med Emma, Jenny & Martin.
Inte hunnit äta det i år, så det var sannerligen på tiden.
Nåt glas rött blir det absolut =)
Väl i Kroatien är min tanke att bara njuta o uppleva nya saker.
Kanske jag går in på nån data där, men jag ska undvika det tänkte jag... semester är semester.
Så troligen blir det inga inlägg på 2 veckor.... eventuellt ett... jag får se.
Tack vare träning känns det som veckan gåt lite fortare än vad det annars hade känts som.
Syrran har varit ett utmärkt sällskap runt på promenaderna runt Frösöberget. I måndags blev det spinning & promenad, tisdags blev det Body Pump & promenad, onsdags blev det "bara" promenad, torsdag(igår) blev det vattengympa med Jenny. Jag är förbryllad själv hur lätt det känns, och det var länge sen jag kände liknande stolthet för något som jag presterat.
Glädje har det varit såväl på jobbet som de stunderna jag pratat videosamtal med Johan över msn eller när jag pratat i telefon med någon av vännerna. Men jag tänkte även på mitt besök hos Memira i tisdags, det var intressant.. o nu är jag väldigt inne på att göra ögonlaseroperation, särskilt skönt var det att höra att den rekommenderade metoden mot mitt synfel heter Lasik(fördelen med den är att läktiden är betydligt snabbare än med Lasek, Sandra på jobbet gjorde Lasek o var sjukskriven o kunde knappt se något på en vecka). Med Lasik opereras man ena dagen o kan jobba dagen därpå.
Det som återstår att funderas över är finansieringen. Memira ska ringa mig när jag e tebax från Kroatien för eventuell bokning av tid.
Sorg är ett starkt ord i sammanhanget, men det var precis sorg jag kände direkt efter att pappa ringt i tisdagskväll o meddelat hur "röntgen" av min bil hade gått. De på Meca hade konstaterat att motorn är helt slut, de menade att man visserligen kunde inskaffa begagnad motor för några tusenlappar... men att det troligen inte är värt det.
Jag blev nog mest ledsen för att jag det senaste halvåret slösat åtskillit med pengar, tid o energi på den där bilen.... till ingen nytta alls kan jag känna nu. Den har ju haft körförbud sedan i april, men jag trodde verkligen att det skulle gå att "rädda den". Mest bittert är att jag precis betalat in försäkring på den på över tvåtusen.... helt i onödan känns det som... hade varit trevligare att använda i reskassa.
Iaf var jag ganska låg på kvällen när beskedet kom. Ringde över till Norge o Johan(hans internet hade lagt av) för att prata o få stöd i frågan. Å helt fantastiskt så fick han mig på otroligt gott humör, det är en förmågahan har som jag inte slutar förundras över... . Samtalet kostade ca 80 kr för 20 minuter.... värt varenda öre... jag blev på så otroligt härligt humör.
Idag är sista arbetsdagen på ett tag...... imorgonkväll brummar jag, Lisa,Robin & Johanna mot Arlanda.
Ska bli riktigt najs med semster.
Ikväll väntar surströmming i Valla med Emma, Jenny & Martin.
Inte hunnit äta det i år, så det var sannerligen på tiden.
Nåt glas rött blir det absolut =)
Väl i Kroatien är min tanke att bara njuta o uppleva nya saker.
Kanske jag går in på nån data där, men jag ska undvika det tänkte jag... semester är semester.
Så troligen blir det inga inlägg på 2 veckor.... eventuellt ett... jag får se.
