Längsta dagen i mitt liv?

Var minut känns som timmar.
Sista tiden har varit fylld av stress, oro, ovetskap och stark känsla av att inte räcka till.
Pulsen har ständigt varit hög, utom förhoppningsvis när jag sovit.
Jobbet känns tungt, totalt oinspirerad. Användar all kraft för att försöka vara trevlig mot kunderna som ringer. Har suttit blockerad större delen av dagen, för att ta igen det skulle det innebära kanske en timmes övertid. Det finns inte ens tid för det.

I övermorgon är det midsommar.
Har inte en susning om vart jag kommer befinna mig, med vilka, vad som kommer förtäras lr drickas.
Det är något frustrerande.

Men saker har ju en förmåga att lösa sig.

Brukar vara mycket optimistisk, men ibland släpper även orken för mig.

Vännerna har inte gjort något fel, det är jag själv som ställer för höga krav på mig själv.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback