Emselians blogg

Imorse hade jag ingen frukost med mig till jobbet utan jag hade skrapat ihop mynt för att kunna köpa en WasaSandwich i automaten som vi har. Tror ni den funka? Självklart inte.... en godisgrej hade ramlat och blockerade =(. Jaha, hungersnöd framtill lunch tänkte jag och tog en kopp kaffe endast.
En liten stund senare skulle vi ha morgonmöte och då hade chefen skickat mail att vi skulle ses på bottenplanet i ett rum. När vi kommer ner dit har hon dukat upp cider, vindruvor, 3 sorters bonjour-ostar, en stor brieost, olika kex och muggar med ostkrokar =). Yeah, då slapp man gå hungrig fram till lunchen =) .
Anledningen till att hon dukat upp berodde från början på en rolig missuppfattning. Vi hade fått som mål att vi skulle arbeta ner en arbetsuppgift till noll. Därför hade hon skrivit på vår whiteboard 12 september 0 st (noll stycken), och succesivt varje dag det aktuella datumet och hur mycket vi hade kvar varje dag. 0 st såg ju ut OST!! Då skämtade vi om att vi kanske skulle ha kört ostbricka den dagen som vi nådde noll.
Det där glömde vi bort, men inte chefen alltså ;)
Chefen hade oxå ordnat en slags mingel-bingo där man skulle fråga runt olika frågor för att fylla i rutor.
Tex "Läser morgontidningen varje dag", "Har vita strumpor", "fyller år denna månad" etc. Hittade man någon som stämde in på de olika påståendena skrev man dennes namn.
Jag fick bingo först och vann rosa peeling/skrubbvantar =)

Ganska rolig abetsdag idag =)

Nyss pratade jag med Johanna(Johans syster) på Skype i nästan en timme. Hon var helt förkrossad och det är helt förståeligt.
Johanna är i Usa och har varit där i snart 7 månader som Aupair i New York/New Yersey. Hennes (och Johans) föräldrar skulle ha kommit och hälsat på henne i lördags och stannat en vecka. Både Johanna och föräldrarna hade sett framemot det otroligt mycket. De skulle flyga via London, dessvärre kom de inte längre än så eftersom det av någon konstig anledning inte gick att skanna/avläsa pappans(Kalles) pass. De besökte ambassaden i London för att försöka göra ett provisoriskt pass men det gick inte =(.
Så de är på väg tillbaks till Sverige nu och kommer inte kunna åka till Usa som det var tänkt.
Jag förstår att Johanna är ledsen. Hon längtar väldigt mycket hem och nu lutar det åt att hon lägger sin hemresa tidigare än vad som först var tänkt. Jag är så ledsen för hennes skull att föräldrarna inte kom fram, men jag gjorde mitt bästa för att uppmuntra henne och jag tror jag lyckades någorlunda iallafall.

Solen lyser ute så jag ska passa på att ta en promenix.